FODER

Bete

Gräset är näringsrikast i början av sommaren. I Juni kan det vara dubbelt så höga näringsvärden som i Augusti. (Har hästen lagt på sig hull och man sedan märker att hästen börjar tappa hull, bör man så fort som möjligt börja stödutfodra hästen med hö). 

De flesta som har hästar på bete låter hästen få en periods vila. Under perioden hästen vilar behöver bara hästens underhållsbehov täckas (den mängd hästen behöver för att må bra, utan tillägg för arbete).  Om man däremot håller i gång hästen under betet, kan man behöva fodra extra. Fri tillgång till saltsten och vatten är ett måste i samband med bete. 

Grovfoder

Är själva basen i hästens utfodring. Det är som en plattform som byggstenarna sedan ska byggas upp på. Det är gräs, hö, hösilage, halm.

Hö

Är torkat gräs. Näringsvärdet i hö varierar avsevärt beroende på sammansättningen av grässorter, graden av klöverblandning, gödsling av vallen, sol och nederbörd under växtperioden, tidpunkten för skörd samt hur höet lagras. Förutom detta måste höet uppfylla ett högt hygieniskt krav. Det bör vara dammfritt, ha en frisk frön färg och dofta gott. Man bör göra en foder analys av sitt hö. Nedan är ett normalvärde på en hö analys.

Riktvärde för Svenskt hö (Per kg foder)

-Energivärde: 7.5-8 MJ

-Smältbarhet råprotein: 30 - 60 (4-6 g/MJ)
-kalcium: 2-3 g
-Fosfor: 1-2 g
-Magnesium: 1-2 g
-Kalium: bör understiga 20 g

Hösilage

Är inplastat hö. Det är damfritt och har hög smaklighet. Men efter att plasen kring gräset en gång brustit är hållbarheten högt ett par dygn. Redan efter 24 h bör man vara uppmärksam på både mögel och dålig lukt. Under lagringen av hösilage mister gräset en del utav sitt A- och E-vitamin innehåll. Man bör därför kompensera dessa förluster. Hösilage har lägre torrsubstans än hö och därmed högre vattenhalt.

Halm

Är dels ett fodermedel, men också ett strömedel som är bra på det sättet att det begränsar fukt och ammoniak i stallmiljön. Halm är en källa för fibrer (växttråd) som bete eller grovfoder inte kan täcka. Men är i övrigt mycket fattig på näring. Halm kan erbjuda hästen sysselsättning och trivsel och ge hästen en mättnadskänsla under de perioder då inget annat foder finns tillgängligt. Halm av dålig kvalité kan förorsaka allvarliga hälsoproblem hos hästar. Det är ofta en orsak till störningar i hästens luftvägar.

Enkla kraftfoder /spannmål

Är extra tillägg till grovfodret.

Havre

är ett sädesslag. Det är väldigt proteinrikt och kan skapa problem om man vill tillgodose en vuxen hästs behov av energi genom att höja havregivan. Det uppstår då lätt ett proteinöverskott, som ger ett kväveöverskott i kroppen som belastar kroppens utsöndringsorgan. Positivt med havre är däremot att den är rik på fett och fibrer (växttråd). Fettet är dock känsligt för kontakt med luftens syre. Om havre krossas, delas havrekärnan och kommer i kontakt med syre. Fettet oxideras (härsknar) och mister sina näringsmässiga egenskaper. Krossat havre bör därför alltid utfodras ny-krossat. Havre av god hygienisk kvalité är ett bra hästfoder. Om man jämför med andra spannmålslag är den rik på fett och fibrer och har en lägre stärkelsehalt än annat spannmål. Den har också bra balans mellan de aminosyror som bildar protein. Man bör dock vara mycket noga vid sitt köp av havre ur hygienisk synpunkt. Havre är nämligen det spannmålsslag som oftast drabbas av mögelangrepp ute på fältet, detta beror på att den har ett tjockt skal kring havrekärnan där sporer lätt fäster.

Korn

är ett sädesslag med lägre protein halt än havre. Halten lysin är även den mycket låg. Korn har låg fetthalt, fiberinslaget är betydligt lägre än havrens. Kornet innehåller dock en ganska stor mängd energi av det slag som man vet att hästar har svårt att tillgodogöra sig. Man brukar använda korn till hästar som har en tendens att bli heta av bara havre. Det har då en dämpande effekt. Korn bör krossas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig dess näringsinnehåll. Korn har en gynnsam effekt på hästar som har svårt att hålla i hull.

Vete

är ett sädesslag med ungefär samma proteinvärde som korn. Energivärdet är mycket högt men fiberhalten låg. Vete innehåller gluten, som är ett proteinämne som gör att det i kontakt med saliv blir klistrigt.

Vetekli är skalet som är runt vetekärnan och är en biprodukt när vete mals. Det har goda dietiska egenskaper och kan om det blir uppblött ges till hästar som är benägna för att få förstoppnings-kolik.

Vetegroddar är en annan biprodukt utav vete. Även det har dietiska egenskaper, hög halt E-vitamin samt rik på både energi och protein. Och hästarna tycker att det smakar gott.

Majs

har lågt proteinvärde, eftersom den till stor del innehåller proteiner hästen inte kan tillgodogöra sig. Majs är dock väldigt energirikt, men samtidigt fett - och fiber snålt. Precis som korn handlar det om den energi som hästen har svårt att tillgodoföra sig. Precis som korn och vete bör majs blandas med havre eller ett fiberrikt kompletteringsfoder. Det krävs såklart även en riklig grovfodergiva.

Linfrö

har dietiska egenskaper. Skalet tillsammans med vatten bildar ett slem som underlättar transport av tarminnehållet och skyddar tarmens slemhinna. Fröet är rikt på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror men har ett lågt innehåll av proteiner som hästar kan tillgodogöra sig. B-vitamin halten är däremot hög. Linfrö måste upphettas innan utfodring.

Olja

vegetabiliska oljor är mycket effektiva och skonsamma energikällor för hästar. Soja och majsolja har visat sig fungerar bra på hästar. Rapsolja däremot har visat sig vara en mindre bra fettkälla, det finns indikationer på att rapsolja kan påverka hästens hormonsystem.

Sammansatta-foder

Finns i både pelleterade former och i form av foderblandningar. Det finns ett stort antal varumärken på marknaden. Det är viktigt att läsa på innehållsdeklarationen när man väljer sammansatt kraftfoder. Både innehållet och kvalitén varierar stort.

Vatten

Dricksvatten till hästar skall betraktas som ett fodermedel. Vatten är livsnödvändigt och bör finnas i fri tillgång dygnet runt.